I Umeå planeras energin gemensamt

När det kommer till energilösningarna på Tomtebo strand är det lokala energibolaget Umeå Energi som leder vägen. I samverkansgruppen ingår affärsutvecklarna Magnus Stenvall och Frida Strindlund.

Kan ni berätta mer om hur det är att jobba med Tomtebo strand-modellen?
M: Vår ingång är i utmaningen. Alla vill hitta hållbarhet i sin verksamhet, men medan de flesta tittar på specifika lösningar i delar av systemet har vi i det här projektet fokus på det större systemet. Samverkan ger ett större perspektiv. Vi måste hitta de lösningar som bidrar till en ökad hållbarhet för hela samhället. Traditionellt sett är det ofta "vi gör något jätte­häftigt på var sitt håll utan någon tanke på att det ska hänga ihop", men så är det verkligen inte här. Vi vill verkligen att Tomtebo strand ska bli en förebild for hållbar stadsutveckling.

Vilka smarta energi/lösningar kommer Tomtebo strand att få?
F: Vi är inte där än. Det här projektet spänner över 10–15 år, och exakt hur lösningarna ser ut då, det vet vi inte nu. Det vi jobbar med nu är att tänka på hur vi idag skapar en infrastruktur med flexibilitet för framtiden.
M: Den generella beskrivningen är att dela energi och att skapa mer förnyelsebar produktion samtidigt som vi bygger flexibla infrastrukturlösningar. Vi måste tänka hållbarhet i alla dimensioner, och det är en utmaning.

Tomtebo strand-modellen innebär i korthet att vi med visionsdriven planering, samskapande och lärande som grundstenar och med långsiktighet och helhetsgrepp som förhållningssätt – skapar hållbarhet på många olika plan. Tanken är att metodiken ska kunna användas i Umeås framtida arbete med att utveckla staden.

Är Tomtebo strand-modellen unik i Sverige?
M: Ja, såvitt vi vet är det här något ganska unikt, att kommunen, kommunala bolag och privata fastighetsaktörer samarbetar i den här tidiga fasen och i den här omfattningen. Jag tror inte att det görs någon annanstans. Det är definitivt första gången vi jobbar så här.
F: Engagemanget gör att ett plus ett blir tre. Vi tar täten i energifrågorna, där det finns stora utmaningar och stor potential. Vi försöker se bortom systemgränserna, var vi kan jacka in systemen i varandra. Det är otroligt viktiga frågor.
 
Vilka är fördelarna för Umeå Energi med att jobba i den här modellen?
F: Det här är ett sätt för oss att jobba kundinsiktsdrivet med fastighetsägare och byggaktörer, som ofta är våra "vanliga" kunder. Vi lär oss mycket om deras villkor och behov och kan samtidigt utforska morgondagens energilandskap på ett helt annat sätt än i traditionella projekt. Dessutom är vi ett lokalt energibolag, och att få jobba så här med systerbolag och vårt närsamhälle är otroligt viktigt. I traditionella byggprojekt kan det ofta bli så att aktörernas olika fokus leder till suboptime­ring av helheten.
M: En konkret lärdom för oss alla i samverkansprojektet har varit att vi alla har fått en ännu större förståelse för att byggnormerna kan vara ganska begränsande - de sätter upp gränser kring varje byggnad for sig. I det här projektet har vi sett stadsdelen som systemet, inte de enskilda byggnaderna.
M: En annan insikt vi fått när vi har suttit tillsammans har varit att ett beslut som kan tyckas beröra energisystemet även påverkar mobilitetösningarna. Vi ser så tydligt hur ett beslut i området får konsekvenser for andra delar. Vi blir mer medvetna om att saker som hur vi sorterar avfallet kan påverka C02-nivåerna i vår värmeproduktion. Den här samsynen är inre något vi tidigare har levt med i våra respektive affärer, och det utmanar verkligen de traditionella affärsmodellerna.

Vad ger den här samarbetsformen till er som yrkesmänniskor?
F: I min roll bygger mycket på att förstå morgondagens behov, så för mig är det här ett otroligt verktyg för att bygga upp den förståelsen. Det är ofta lätt att hamna i teknikfokus, men med den snabba utvecklingen, är det svårt att planera på lång sikt. I takt med teknikutvecklingen förändras behoven, och vi behöver kunna möta dem med flexibilitet.

Tror ni att det finns en anledning till att det är just Umeå som är först ut med den här modellen?
F: Man skulle kunna säga att Tomtebo strand-modellen är sprungen ur "Nätverket för hållbart byggande", där olika aktörer i byggkedjan, myndigheter och konkurrerande företag i många år har samverkat och kompetensutvecklas inom hållbarhets­ frågor. År 2017 sa man "kan vi inte göra ännu mer" och när en helt ny stadsdel skulle planeras såg man möjligheterna att ca samverkan till nästa nivå. I projektet har vi sedan tillsammans utvecklat Tomtebo strand-modellen. Så man kan säga att det är en följd av en lång historik av goda samarbeten i Umeå.

Ni har sagt att ni vill bygga ett Internet of energy på Tomtebo strand. Vad innebär det?
M: Internet of energy handlar om att kombinera de tradi­tionella energisystemen som handlar mycket om ledningar och rör med digitala lösningar för den virtuella värld vi lever i idag. Att kombinera de världarna är en väg till att optimera Tomtebo strands samtliga fastigheter och kunna optimera såväl fastigheter, stadsdelen och hela staden för en ökad hållbarhet.

WHAT IS THE INTERNET OF ENERGY (IOE)?
Internet of Energy (loE) isa technological term that refers to the upgrading and automating of electricity infrastructures for energy producers and manufacturers. This allows energy production to move forward more efficiently and cleanly with the least amount of waste. The term isderived from the increasingly prominent market for Internet of Things (loT) technology, which has helped develop the distributed energy systems that makeup the loE.

Artikeln publicerades i nr 3 2022, Stadsbyggnad
Text: Jessica Larsson Svanlund, frilansskribent